K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda?
Andelar i ett fåmansföretag
Den som har fått utdelning från andelar i ett onoterat bolag eller har sålt andelar behöver redovisa detta på blankett K10 kvalificerade andelar – fåmansföretag eller blankett K12 okvalificerade andelar – onoterade företag. Vilken blankett man ska lämna på beror på om innehavet av andelarna är kvalificerat eller inte. Blankettvalet beror på om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget eller i något av företagets dotterföretag under året eller de senaste fem åren.
Om delägaren eller närstående har varit verksam i betydande omfattning är andelen kvalificerad och då ska utdelningen eller kapitalvinsten redovisas på blankett K10. Om delägaren eller närstående däremot inte varit verksamma i betydande omfattning eller om det finns ett utomstående ägande som gör att andelen inte är kvalificerad ska utdelningen eller vinsten redovisas på blankett K12.
Aktiv i fåmansföretaget – blankett K10
Om delägaren eller någon närstående har varit aktiv i fåmansföretaget under beskattningsåret eller de senaste fem åren är andelen kvalificerad. Det spelar ingen roll om man har tagit ut lön eller inte. Det avgörande är om man har utfört arbete i en viss omfattning som genererat intäkter.
På blankett K10 ska delägaren redovisa utdelning eller kapitalvinst om andelarna har sålts under 2023. Hur beskattningen ska bli styrs till stor del av det så kallade gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestämmer hur stor del av utdelningen/kapitalvinsten som ska beskattas med 20 procents skatt i inkomst av kapital. Utdelning/kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss nivå.
Den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas får sparas till nästa år. Det är bra att lämna in en blankett K10 till Skatteverket och beräkna gränsbeloppet även om man inte har mottagit någon utdelning eller sålt några andelar. På det sättet har man bättre kontroll på hur stort det sparade gränsbeloppet är. Det sparade gränsbeloppet räknas upp årligen med en viss procentsats.
Hur beräknar man gränsbeloppet?
Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt, antingen enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är den som äger andelarna vid årets ingång som ska beräkna gränsbeloppet.
Förenklingsregeln är en schablon och äger man flera företag kan man bara använda förenklingsregeln för andelarna i ett av dem. Schablonbeloppet för gränsbeloppet 2023 uppgår till 195 250 kronor. Schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andelar i företaget vid ingången av beskattningsåret. Det vill säga utifrån hur många aktier man ägde den 1 januari 2023. Till schablonbeloppet lägger man också till eventuellt sparat utdelningsutrymme som räknas upp med 4,94 procent.
Huvudregeln är mer komplex än förenklingsregeln. Gränsbeloppet enligt huvudregeln består av tre delar:
• Omkostnadsbeloppet för andelarna
• Det lönebaserade utrymmet
• Kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år.
Första delen av gränsbeloppet enligt huvudregeln består av omkostnadsbeloppet för andelarna som ska multipliceras med 10,94 procent för beskattningsåret 2023.
Den andra delen består av det lönebaserade utrymmet och för att få utnyttja det måste delägaren äga minst fyra procent av företagets kapital. Vidare krävs att delägaren eller närstående under 2022 (året före beskattningsåret) har tagit ut en lön av en viss storlek. Det så kallade lönekravet. För beskattningsåret 2023 behöver löneuttaget som gjordes under 2022 i företaget eller i dess dotterföretag uppgå till minst 681 600 kronor (9,6 gånger inkomstbasbeloppet) eller 426 000 kronor (6 gånger inkomstbasbeloppet) plus 5 procent av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag. Det räcker alltså med att delägaren eller närstående har tagit ut en lön som uppfyller kravet. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av företagets löneunderlag och det fördelas lika mellan aktierna i företaget. Om delägaren inte äger tillräckligt stor andel i företaget eller inte har tagit ut tillräckligt med lön bortser man från det lönebaserade utrymmet när man beräknar gränsbeloppet enligt huvudregeln.
Den tredje delen innebär, precis som vid förenklingsregeln, att man räknar upp det sparade utdelningsutrymmet från föregående beskattningsår.
Den som driver ett företag med höga lönekostnader vinner vanligtvis stort på att använda huvudregeln i stället för förenklingsregeln. Men tänk på att redan nu se till att ta ut en tillräcklig lön under 2024 så att lönekravet är uppfyllt för att kunna använda det lönebaserade utrymmet för beskattningsåret 2025!
Blankett K12 – passiv delägare
För en delägare som varken själv varit verksam eller har någon närstående som varit verksam under beskattningsåret eller de fem senaste åren i företaget gäller inte de särskilda reglerna om kvalificerade andelar. Man får då inte räkna något gränsbelopp. I stället ska en utdelning från företaget redovisas på blankett K12. Detsamma gäller en vinst när man har sålt andelarna. En sådan utdelning respektive vinst beskattas med 25 procent.
Blankett K12 kan också vara aktuell att använda om det finns någon utomstående som har ägt en betydande andel i bolaget. Då spelar det ingen roll att delägaren själv eller någon närstående är aktiv i bolaget eller dess dotterbolag. Regeln kallas utomståenderegeln.
Som kund hos oss så hjälper vi er så det blir rätt, hör gärna av er i god tid innan det är dags att lämna in er deklaration så vi kan planera vår tid så den räcker till för alla som vill ha hjälp.
Vi önskar GLAD PÅSK till alla våra kunder och samarbetspartners.